Private Banking

Finansiell rådgivning och expertis

Hur fungerar stiftelser? Ekonomi, regler, avkastning

Hur fungerar egentligen en stiftelse? En stiftelse sett ur ett rent juridiskt perspektiv är egentligen en större förmögenhet som förvaltas för ett specifikt syfte.

En stiftelse leds antingen av en styrelse eller av en extern förvaltare som bär ansvaret för att förmögenheten i fråga ska förvaltas och sedermera ha medel för det specifika ändamål och syfte som stiftelsen i fråga finns till för. Jämför man en stiftelse med exempelvis ett bolag eller en förening så finns en tydlig skillnad: en stiftelse har inga medlemmar; den äger sig själv.

Den- eller de personer - som kan vara både fysiska och juridiska sådana - som startat stiftelsen kallas för stiftare. Så fort dessa har avsatt pengar eller andra medel till stiftelsen i fråga så är detta oåterkalleligt eller för en längre tid - det handlar alltså om ett långsiktigt upplägg där man som stiftare inte kan begära ut de medel man avsatt då man själv känner för det.

Stiftarna använder medlen för ett tydligt syfte. Det innebär att man upprättar gåvobrev, testamente, ett styrelseprotokoll eller en annan handling som tydligt visar till vad förmögenheten ska användas eller vem som ska få avkastningen. Detta kallas för en stiftelseurkund. Förmånstagaren kallas i sin tur för en destinatär. Normalt så står en stiftelse under tillsyn från Länsstyrelsen.

Kan jag söka bidrag ur en stiftelse?

Vem som helst kan söka bidrag eller stipendier ur en stiftelse. Går man in på Länsstyrelsens hemsida så finns relevant och adekvat information kring vilka stiftelsen som finns, vad de verkar för samt vad som krävs för att exempelvis beviljas ett stipendium. Utöver detta så finns kontaktinformation till respektive stiftelse. Även kommunen och vissa församlingar har baser där denna - och annan - information finns.

Vem söker då stöttning från en stiftelse? Det kan handla om att en yngre person vill söka medel för att studera utomlands, det kan handla om en familj som behöver ekonomisk stöttning eller om någon idrottsman som utmärkt sig inom ett specifikt område. Det finns stiftelser för egentligen alla typer av ändamål.

Vanliga stiftelseformer i Sverige

I Sverige finns fyra vanliga stiftelseformer och vi tänkte gå igenom dessa lite snabbt här nedan för att visa hur de skiljer sig åt samt vad som är utmärkande för var och en av dessa former.

Vanliga Stiftelser. En vanlig stiftelse kan delas in i fyra olika grupper - Verksamhetsstiftelser, Familjestiftelser, Avkastningsstiftelse och Anslagsstiftelse - och här är Avkastningsstiftelse den absolut vanligaste. En sådan använder sin avkastning för att dela ut exempelvis stipendier, ge bidrag eller för att ge medel i syfte att främja forskning.

Ser man till en Familjestiftelse så har den typen i stort sett försvunnit. Anledningen till detta är att formen i sig är väldigt ogynnsam. Syftet är att - inom familjen och släkten - ge bidrag och medel till någon som utmärkt sig på ett speciellt sätt. Det ogynnsamma ligger i att man som mottagare måste betala för att motta gåvan - detta enligt våra svenska skatteregler.

Verksamhetsstiftelser då? Ja, denna typ av stiftelse bedriver helt enkelt en verksamhet; vilket kan innebära ett sjukhus, ett ålderdomshem, en förskola eller exempelvis en skola.

Den sista grenen av våra Vanliga Stiftelser är Anslagsstiftelse. Den går inte - sedan 1996 - att nybilda. Anledningen till detta är att denna typ inte uppfyller kraven på varaktighet. Äldre stiftelsen i denna form är ofta beroende av bidrag från stat eller kommun.

Det var de vanliga stiftelser som finns i Sverige. Här nedan följer tre andra former som också är möjligt att du någon gång stöter på:

  • Insamlingsstiftelse. En insamlingsstiftelse samlar in pengar för ett specifikt ändamål. Skillnaden mot andra stiftelser är att det inte behövs någon grundförmögenhet vid bildandet. Pengarna samlas in via ett så kallat 90-konto och för att erhålla licens för ett sådant så blir man granskad - och godkänd - av SFI, Stiftelsen för insamlingskontroll. Det är bara stiftelser som kan erhålla ett 90-nummer. Om du vill skänka pengar till en organisation som har 90 i början av sitt plusgiro så är det alltså en stiftelse du ger pengarna till. Det kan aldrig vara ett aktiebolag.

  • Kollektivavtalsstiftelse: Denna typ av stiftelse bildas antingen av en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation och innebär att man - genom att tillskjuta medel - ska skapa en förmögenhet för ett tydligt och specifikt syfte. Det innebär också att någon åtar sig att förvalta medlen och det ska ske på ett varaktigt sätt. Inte heller vid denna stiftelseform krävs någon förmögenhetsdisposition initialt.

  • Pensions- och personalstiftelse. En sådan kan endast skapas av en arbetsgivare och gällande pensionsstiftelse så ska en sådan främja pensionsutfästelser för de anställda - inte betala pensionen. Medel från en årsavkastning som överstiger en pensionsutfästelse kan plockas ut. Ser man till en personalstiftelse så handlar en sådan om att främja välfärd för en anställd. Det handlar inte om pension, om lön eller om någon anna förmån som kan ges till en anställd.

 

Vill du ha hjälp med Private Banking? Kontakta Mangold!
6 dec 2019